Skriv ett sökord för att påbörja din sökning.
En följd av unionsupplösningen med Norge 1905 var
att renbetesområden i Norge som sedan urminnes tider varit
Norrbottensamernas sommarbetesland stängdes.
Länsstyrelsen beslöt då att ett antal
renägare skulle flytta till samebyar längre söderut. Renägarna ställdes inför
ett ultimatum; flytta eller stanna kvar och slakta en stor del av renhjorden.
Man flyttade främst inom Norrbottens län, men 1932 kom några nordsamiska familjer till Umbyn. Gausjosjö är ett vår- och höstviste som använts ända fram till 1960-talet. Vistet tillhör flera familjer inom Umbyns sameby – samtliga tvångsförflyttade.
Till de nordsamiska vistena hörde fler byggnader än vad som var vanligt i det sydsamiska området.
Här kan Du se exempel på nordsamiska kåtor. Den ena kåtan uppfördes 1936 med bågstänger som stomme och med kåtavirke av rundbjörk och halvklovar. Täckningen är näver och torv. Den nordsamiska kåtan är rymligare upptill, dess yttre form är mer rundad än den sydsamiska. Torvstyckena är staplade horisontellt i stället för lagda plant mot näverytan. Den nyare kåtan är byggd 1957.
Torvkåta med fönster i
Gausjosjö, Storumans kommun.
De nordsamiska kåtorna har en rundare form än de
sydsamiska.