Skriv ett sökord för att påbörja din sökning.
Lämning efter bebyggelse i utmarker. När husdjurens bete inte räckte till vid gården togs djuren till fäbovallen för sommarbete. Flera gårdar kunde samsas på samma fäbodvall. Men varje gård hade sina egna byggnader, fäbodar. Djuren inrymdes i fähus. I Västerbotttens län finns uppgifter om ett hundratal fäbodar, hälften har registrerats inom Skellefteå kommun.
I Norrmjöle, Umeå finns Stöcke fäbod registrerad på geometrisk avmätning över Norrmjöle från 1696. I dag finns ingen bebyggelse på platsen men på kartor från slutet av 1800-talet finns odlingar markerade. Eftersom fäboden anlades före 1700 så klassas den som fornlämning.
Själva husgrunden är 12 x 6 meter stor. I den sydvästra delen finns en 4 x 5 meter stor grund med en stor källargrop.
På kartan från 1696 finns ytterligare en fäbod Fäbodstufwa Röbäcks markerad på den plats där bebyggelsen i dagens Bussjö är belägen. Enligt kartan har namnet ursprungligen varit Busjön vilket hänför sig till de två fäbodar som funnits vid sjön.
Lämningar efter Stöcke fäbod i form av husgrund med källargrop.