Skriv ett sökord för att påbörja din sökning.
I undergrupper under keramikföremål finns specialbenämningar som asbestkeramik, fajans, keramik, porslin, rödgods och stengods.
Redan tidigt kände man till asbestens egenskaper. Genom att blanda in asbest med lera fick man ett lätt, starkt och värmetåligt kärl. Asbestkeramiken förekommer från äldre bronsålder och en bit in i järnålder. Omkring år 0 uppträder asbestgodset, mängden asbest är nu betydligt större – upp till 90%. Det finns teorier om att keramiken har med bronsgjutning att göra medan godset använts som ässja (öppen härd) när man började framställa järn. Se även Kruka.
Fajans är ett poröst lergods med glasyr, på framsidan ofta ogenomskinlig medan baksidan är genomskinlig. I länet har fajans främst påträffats på Gammplatsen i Lycksele, från 16- och 1700-talen.
Keramik
Med
keramik menas all tillverkning av lergods från en enkel magrad lera som
bränts till porslinstillverkning. I de fall lergodset inte kan ges en
specialbenämning klassificeras det som keramik.
Porslin
Porslin
är tillverkat av en vit lera, som kallas porslinslera. Porslinet är
till karaktären väldigt kompakt. Förekommer endast under nyare tid.
Yngre rödgods från 1600-1700 tal, Gammplatsen i Lycksele. Längd: 10 cm.
Textilornerad asbestkeramik från Umedalen, Umeå. Daterad till bronsålder. Storlek: 3 cm.
Tobaksburk i fajans från Gammplatsen i Lycksele. 16–1700-tal. Höjd: 15 cm.
En skärva stengods från Umeå stad. Storlek: 3 cm.