Spår från 10000 år Västerbottens län sett från sidan

Skriv ett sökord för att påbörja din sökning.

Startsida » Aktuellt » Aktuella undersökningar

Aktuella undersökningar

Stormskador

Under de senaste åren har ett flertal stormar drabbat länet. År 2013 var det stormen Hilde som drog över stora delar av Norrland, värst drabbade var Dorotea, Lycksele, Storuman, Vilhelmina, Vindeln och Åsele. År 2014 genomfördes en inventering av fornlämningar i de stormskadade områdena som resulterade i att 13 härdar, 18 fångstgropar och en by-/gårdstomt var i behov av åtgärder i form av återställning, efterundersökning (räddningsundersökning) och rensning av ris. 

Under 2 veckor i augusti har arkeologer från Västerbottens museum arbetat med återställning och räddningsundersökningar av dessa fornlämningar i Lycksele kommun. 

Korta filmer om återställningsarbetet:
Härdar vid Lass-Mass heden
Fångstgrop före återställning
Fångstgrop efter återställning

Rotvältornas rötter klipps bort

Vi klipper bort rötterna från rotvältor.

Transport av utrustning över stock och sten

Utrustningen fick transporteras med hjälp av pulka genom terrängen.

Fortsatta undersökningar för Västra länken

Under sommaren har de arkeologiska undersökningarna vid Röbäck (Klabbölevägen) och på norra sidan av älven (Sockenvägen och vid Prästsjön) redan gett fina resultat. Vid Sockenvägen har man hittat stolphål som sannolikt är rester av ett hus från äldre bronsålder. Det är det första långhuset i länet!

stolphål som visar var huset stått

Stolphålen visar var huset stod under äldre bronsålder

Den arkeologiska undersökningen av bronsåldersboplatsen vid Klabbölevägen pågår för fullt och resultaten låter inte vänta på sig! Ett 20-tal anläggningar har hittats och dessa består av eldstäder, eventuella kokgropar (som bla kan ha använts för matlagning), skärvstenskoncentrationer och rödfärgningar. Vi har dessutom hittat en borr, flinta, kvartsavslag, brända ben och keramik!

Spridningsbild av anläggningar och fynd

Blå trianglar är skärvstenar och turkosa de skärvstenar som registrerats i Rensningsnivå1, röda stjärnor fynd och lila prickar inmätningen av anläggningar.

 

Mer undersökningar vid hällmålningarna på Finnforsberget

Under veckan 27-31 maj 2013 genomförs ännu en arkeologisk undersökning på Finnforsberget, intill den stora hällmålningslokalen. Nu är det en stensättning på bergets topp, rakt över hällmålningarna, som undersöks. Syftet är att avgöra vilken slags lämning det är – om stensättningen är en grav eller om den har haft någon annan funktion – och om det kan finnas något samband med hällbilderna. Projektet är ett samarbete mellan Skellefteå hembygdsförening, Skellefteå museum och Umeå universitet.

Hösten 2011 gjordes utgrävningar vid hällmålningarna på Finnforsberget. På den västra platsen, vid ett forntida stenbrott, undersöktes ett antal ytor. De visade sig innehålla ett djupt lager med mestadels kvartsitavslag (avfall från stenbrytning). Här påträffades också flera knackstenar som använts för att slå loss sten ur klippan. De främsta fynden var förarbeten till pilspetsar av en typ som började tillverkas vid stenålderns slut, cirka 2000 f. Kr. Därmed kan man också anse att stenbrottet är daterat. Läs rapporten

Anders Olofsson gräver under de målade fiskarna

Bild från 2011. Anders Olofsson gräver en ruta under de målade fiskarna på bergväggen. 

Våren 2010 dokumenterades hällmålningarna av Sven-Gunnar Broström. Resultatet finns presenterat i en rapport av Thomas Larsson, Umeå universitet. Läs rapporten

Projekt Klosterholmen i Bureå

Projektet Klosterholmen i Bureå kommer att utföra en riktad arkeologisk undersökning av den stora husgrunden på Klosterholmen.

Syftet med undersökningen är att försöka få fram information om byggnadens ålder och funktion. Länsstyrelsen har gett tillstånd till att en metalldetektor kan användas. Några ingrepp för att försöka hitta daterbart tegel eller murbruk kommer också att göras. Arbetet pågår 3-5 juni och utförs av Skellefteå museum, Umeå universitet tillsammans med Modern Arkeologi AB. 

Foto: Krister Hägglund

Stora husgrunden på Klosterholmen i Bureå. Foto: Krister Hägglund

Undersökningar för Västra länken, Umeå

Hösten 2012 genomförde Västerbottens museum arkeologiska undersökningar inför den kommande vägdragningen av Västra Länken. Undersökningsområdena låg dels på den norra sidan av älven och dels på den södra sidan. De fornlämningar som undersöktes bestod främst av boplatser, men även av fyndplatser, ett fångstgropssystem, fångstgropar, kolningsanläggningar, en stensättning, en kokgrop och ett gränsmärke. Under de arkeologiska undersökningarna framkom en rad nya lämningar såsom kokgropar, stolphål, härdar, en färdväg, benkoncentrationer med mera. Det hittades även fynd i form av keramik, lergods, kritpipsfragment, mynt, en stenyxa, en mejsel, knackstenar och mycket annat. Undersökningarna avslutades första veckan i oktober, men efterarbetet har pågått för fullt sedan dess. 

I samband med undersökningarna samlades en mängd data in (mätdata, foton, schakt- och anläggningsbeskrivningar etc.) som nu håller på att sammanställas inför den kommande rapporten. Fynden ska dokumenteras och brända ben ska skickas till en osteolog för artbestämning. Brända ben och kol ska även skickas in för datering. Det samlades in en hel del jordprover vid undersökningarna och 20 prover har redan analyserats. Proverna innehöll växtmaterial bland annat av korn, havre, råg, ogräsfrön och hallonfrön. Allt eftersom fler analyser görs och fältmaterialet sammanställs, får vi en bättre kunskap om de människor som bodde och levde i området kring Västra Länken.

Nina Granholm och Anders Olofsson rensar området kring en undersökt kokgrop.
Nina Granholm och Anders Olofsson rensar området kring en undersökt kokgrop. 

Ny hällmålning i Bratten, Lycksele

En ny hällmålning har upptäcks på ett stort block vid Örån nära Bratten i Lycksele kommun. En av bilderna tros förställa en ren, vilket är mycket ovanligt.

Läs rapporten här.

Dokumentation av hällbilder

Hällmålningen på Finnforsberget i Skellefteå kommun har dokumenterats i sommar av Sven-Gunnar Broström, hällkonstexpert och hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten. Hällmålningen är väldigt ovanlig då det är en stor mängd fiskar som man målat på klippan.

Undersökning i Flarken

I juni kommer en midre undersökning av platsen där en bälteplatta, det s.k. Flarkenspännet, påträffades på 1930-talet. Spännet hittades när man skulle bygga en ny ladugård som har stått kvar på platsen till för några år sedan. Nu är den riven och det har blivit möjligt att undersöka platsen. Undersökningen genomförs av Västerbottens museum och Arkeologisk institutionen vid Umeå universitet i samarbete med Flarkens hembygdförening. Vi vet inte om spännet kommer från en grav eller en offerplats, men förhoppningsvis kan undersökningen ge svar på detta.

Bälteplattan har en lång spets i mitten.

Femteklassare undersöker Ratans historia

Under tre dagar i maj fick elever från Robertsfors skolor prova att leta föremål från kriget 1809 med metalldetektor. Syftet var att eleverna skulle lära sig om arkeologiska prospekteringsmetoder och om sin lokal historia. Halva gruppen fick testa metalldetektor medan den andra halvan fick prova excersis och matlagning på 1800-tals vis. Läs rapporten här 

Undersökningar runt Umeå

I samband med ny väg mellan E4 och E12, den s.k. Västra länken, har nu undersökningarna börjat på Röbäck och söder om K-Rauta. På norra sidan av älven har lämningar från järnålder hittats, bl a stora kokgropar och keramik.

Äldsta Umeå

Under sommaren 2011 har omgivningarna runt Umeås vagga undersökts. Inför en eventuell ny vägdragning vid Backen genomfördes en undersökning för att söka spår efter den äldsta bebyggelsen där. Vid undersökningen hittade man rester av husgrunder samt föremål. Föremålen bestod av keramikfragment (rödgods), kritpipor (ett med Baccus-motiv tillverkat i Gouda, Holland under 1700-talet) samt mynt. Det äldsta myntet är från slutet av 1300-talet (Erik av Pommern 1396-1439) men flertalet mynt är från perioden 1600 - 1700-tal. På södra sidan av Umeälven vid Röbäck påträffades skärvsten och två eldstäder. 

undersökningar vid hällmålningen på Korpberget i lycksele

Sommaren 2009 påbörjades undersökningen av närområdet vid hällmålningen på Korpberget. Nedanför målningen påträffades inte mindre än 15 pilspetsar av kvartsit. I samband med undersökningen daterades kol som kan knytas till tillblivelsen av hällmålningen till 2 500 f.Kr. Dateringen ligger således i skiftet mellan sten- och bronsålder för drygt 4 000 år sedan.

Korpberget i Lycksele.

Korpberget i Lycksele. Hällmålningen innehåller bland annat två konturmålade älgar. Den finns på berget intill den stora byggnaden till höger i bild.

Vid fortsatta undersökningar 2010 hittades ytterligare 13 pilspetsar. Totalt har nu 28 stycken hela eller delar av pilspetsar tillvaratagits. Av dessa var 27 stycken tillverkade i kvartsit och en i skiffer. Alla låg inom ett mycket begränsat område mellan hällmålningen och älven. Skifferspetsen påträffades 15 cm under de övriga spetsarna.

Undersökningarna genomfördes i samarbete med Västerbottens museum, Skogsmuseet i Lycksele och Umeå universitet.

Pilspetsarna från Korpberget
På Korpberget hittades 27 hela eller avbrutna pilspetsar i kvartsit. I bildens nedre kant syns ett fragment av en spets i skiffer. Alla hittade inom ett begränsat område vid hällmålningen. Storleken varierar mellan 2 och 5,5 cm.

 

Fler undersökningar i Lycksele

Vid Västerbottens museums utredning 2007 av området vid Furuvik, Lycksele påträffades två boplatser och två härdar. Vid den därpå följande förundersökningen kunde prover från kol och ben datera boplatserna till stenålder, ca 6 000 år f. Kr. respektive 6 500 år f.Kr. Förutom ett bryne och en skrapa hittades också rester från redskapstillverkning i form av kvarts, kvartsit, rödskiffer och flinta.

Under 2010 undersöktes de två härdarna. Ytterligare en härd framkom vid undersökningen och den daterades till 300 e.Kr. Fyndmaterialet bestod av en kritpipa, ett litet bryne av järn, 2 bitar kopparbleck samt brända och obrända ben. De enda ben som var möjliga att artbestämma var tänder från en ung ko som visade sig vara väldigt gammal. Tänderna har c14-daterats till vikingatid och blir därmed det äldsta belägget på att boskapsskötsel bedrevs så tidigt. En av härdarna återställdes efter undersökningen.

Läs rapporten

Profil av en härd från undersökningen 2010

Profil av en härd från undersökningen 2010 i Furuvik, Lycksele kommun.

 

GRÄVKURS I FURUVIK, Lycksele

Under tre dagar sommaren 2011 deltog 6 personer i en arkeologisk undersökning av en av Västerbottens äldsta stenåldersboplatser. Kursen var ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan, Skogsmuseet och Västerbottens museum. Deltagarna var från 11 år och upp till 85+ och fick lära sig hur olika stenmaterial som flinta, kvarts och kvartsit ser ut och vilka redskap man kan tillverka av dessa material. Vid undersökningen hittade man väldigt mycket brända ben, som sannolikt kommer från älg och bäver.

Yngsta deltagaren var 11 år

Rasmus Augustsson visar en av många fyndpåsar med brända ben.

 

 

 

 

Borr och flintavslag från Klabbölevägen

Block med hällmålningar

Kritpipa tillverkad i Gouda, Holland

Kritpipa med Baccusmotiv funnen vid undersökningarna på Backen.

 
Utgrävningen vid Korpberget

Undersökningen vid Korpberget.

 

Hällmålningen på Korpberget föreställer en älg.

Hällmålningen på Korpberget föreställer en älg.

Ihopklistrad kripipa från Furuvik

En ihopklistrad kritpipa från Furuvik.