Under sommaren 2011 har omgivningarna runt Umeås vagga undersökts. Inför en eventuell ny vägdragning vid Backen genomfördes en undersökning för att söka spår efter den äldsta bebyggelsen där. Vid undersökningen hittade man rester av husgrunder samt föremål. Föremålen bestod av keramikfragment (rödgods), kritpipor (ett med Baccus-motiv tillverkat i Gouda, Holland under 1700-talet) samt mynt. Det äldsta myntet är från slutet av 1300-talet (Erik av Pommern 1396-1439) men flertalet mynt är från perioden 1600 - 1700-tal. På södra sidan av Umeälven vid Röbäck påträffades skärvsten och två eldstäder.
Sommaren 2009 påbörjades undersökningen av närområdet vid hällmålningen på Korpberget. Nedanför målningen påträffades inte mindre än 15 pilspetsar av kvartsit. I samband med undersökningen daterades kol som kan knytas till tillblivelsen av hällmålningen till 2 500 f.Kr. Dateringen ligger således i skiftet mellan sten- och bronsålder för drygt 4 000 år sedan.
Korpberget i Lycksele. Hällmålningen innehåller bland annat två konturmålade älgar. Den finns på berget intill den stora byggnaden till höger i bild.
Vid fortsatta undersökningar 2010 hittades ytterligare 13 pilspetsar. Totalt har nu 28 stycken hela eller delar av pilspetsar tillvaratagits. Av dessa var 27 stycken tillverkade i kvartsit och en i skiffer. Alla låg inom ett mycket begränsat område mellan hällmålningen och älven. Skifferspetsen påträffades 15 cm under de övriga spetsarna.
Undersökningarna genomfördes i samarbete med Västerbottens museum, Skogsmuseet i Lycksele och Umeå universitet.
På Korpberget hittades 27 hela eller avbrutna pilspetsar i kvartsit. I bildens nedre kant syns ett fragment av en spets i skiffer. Alla hittade inom ett begränsat område vid hällmålningen. Storleken varierar mellan 2 och 5,5 cm.
Vid Västerbottens museums utredning 2007 av området vid Furuvik, Lycksele påträffades två boplatser och två härdar. Vid den därpå följande förundersökningen kunde prover från kol och ben datera boplatserna till stenålder, ca 6 000 år f. Kr. respektive 6 500 år f.Kr. Förutom ett bryne och en skrapa hittades också rester från redskapstillverkning i form av kvarts, kvartsit, rödskiffer och flinta.
Under 2010 undersöktes de två härdarna. Ytterligare en härd framkom vid undersökningen och den daterades till 300 e.Kr. Fyndmaterialet bestod av en kritpipa, ett litet bryne av järn, 2 bitar kopparbleck samt brända och obrända ben. De enda ben som var möjliga att artbestämma var tänder från en ung ko som visade sig vara väldigt gammal. Tänderna har c14-daterats till vikingatid och blir därmed det äldsta belägget på att boskapsskötsel bedrevs så tidigt. En av härdarna återställdes efter undersökningen.
Profil av en härd från undersökningen 2010 i Furuvik, Lycksele kommun.
Under tre dagar sommaren 2011 deltog 6 personer i en arkeologisk undersökning av en av Västerbottens äldsta stenåldersboplatser. Kursen var ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan, Skogsmuseet och Västerbottens museum. Deltagarna var från 11 år och upp till 85+ och fick lära sig hur olika stenmaterial som flinta, kvarts och kvartsit ser ut och vilka redskap man kan tillverka av dessa material. Vid undersökningen hittade man väldigt mycket brända ben, som sannolikt kommer från älg och bäver.
Rasmus Augustsson visar en av många fyndpåsar med brända ben.
Kritpipa med Baccusmotiv funnen vid undersökningarna på Backen.
Undersökningen vid Korpberget.
Hällmålningen på Korpberget föreställer en älg.
En ihopklistrad kritpipa från Furuvik.